Jobbig tid...
För ungerfär en vecka sen på fredagen så somnade min farmor in. Det känns som om jag gått i en dvala och inte hittat ut. Lördagen förra helgen spenderades i Kristinehamn tillsammans med familjen. Var tyst och vägrade släppa ut mina känslor, fast mina föräldrar visste att jag behövde det... Det slutade med att hela min värld bröt samman, mamma fanns vid min sida för att lugna mig. Gråt, skrik och ångest... tur att mamma fanns där!
Nu rullar tiden på, saknaden och sorgen finns kvar men jag kan hantera den nu. I torsdags skrev jag en dikt till farmor som står i tidningen. Det var jobbigt att skriva men jag ville ge henne den gåvan! Innerst inne vet jag att hon har det bättre nu men det gör inte att sorgearbetet går snabbare... Begravningen i november kommer att ge ett avslut för jag tror inte att jag förstår att hon är borta!
När man går igenom något som detta så ska man ta hand om varandra! Jag tackar mina underbara vänner som visat att de bryr sig, hur de än har gjort det... <3
Nu rullar tiden på, saknaden och sorgen finns kvar men jag kan hantera den nu. I torsdags skrev jag en dikt till farmor som står i tidningen. Det var jobbigt att skriva men jag ville ge henne den gåvan! Innerst inne vet jag att hon har det bättre nu men det gör inte att sorgearbetet går snabbare... Begravningen i november kommer att ge ett avslut för jag tror inte att jag förstår att hon är borta!
När man går igenom något som detta så ska man ta hand om varandra! Jag tackar mina underbara vänner som visat att de bryr sig, hur de än har gjort det... <3
Kommentarer
Postat av: Helene
Tänker på dig <3 vad starkt av dig att skriva o skicka in en dikt. Vackert gjort av dig
Postat av: Erika
Håller med Helene, tänker på dig och det var starkt av dig att skriva dikten. Försök att tänka på alla underbara saker du och din farmor har delat! <3
Postat av: Katta
Man är aldrig tillräckligt förberedd för att möta sorg.
Tänker på dig gumman och vet att det kommer ta tid, men du fixar det med...
Stora kramen
Trackback
