lillirose

Att se en sån koppling som Jessi och Humle har är sällsynt måste jag säga. De är verkligen tajta. Direkt när jessi gick i från så gnäggade han efter henne och han lyssnade noga när han hörde hennes röst längre bort. En sån kärlek går inte att köpa för alla pengar i världen. De två hör ihop och jag är övertygad om att de kan gå långt. Jessi har tränat Humle från början då han inte kunde alla de sakerna som han kan nu. Han är en stor bebis, jessis bebis och det vet han om.
Om hon släpper honom lös i ridhuset så går han efter henne som en stor hund, ropar hon på honom kommer han med en gång. It is true love <3

Jag är stolt över min syster som är så duktig, med djur , med sin dröm.
Jag älskar henne <3


Dom pussas <3


Jag och min underbara syster <3

lycka till inför mötet...

sova. Är väldigt trött och mår sådär måste jag erkänna. Det snurrar oroliga och jobbiga tankar och känslor just nu. Jag hoppas på en bättre dag i morgon och att mötet inte inte blir för jobbigt.. Vi får se ..

Har lagt fram allt tills imorgon och ska ha lockigt hår, så jag flätade lite!



Sov så gott ! :)

Jag tar upp det igen, gå gärna ner och läs om Josefina, en katt som har haft ett tufft liv. Om man funderar på att skaffa katt så finns det helt underbara ute på katthem. Katter som verkligen behöver ett hem och en kärleksfull ägare.
Scilla och Tingeling tog jag över för att de hade fått allergi, var ingen som ville ta emot två vuxna katter. Jag föll för dem på en gång och nu när jag ser tillbaka så är det mitt bästa beslut hittils! Jag kommer aldrig att skilja dem åt, inte någon utav de tre. Dollar köpte jag hos en uppfödare, eftersom Tingeling har svårt för andra katter så kändes det som om jag ville ha samma ras.



http://evamojje.files.wordpress.com/2008/01/djurpolis-nu.jpg

Kika in på deras sida!

Vi behöver ta hand om våra djur, och stötta dem!
Kika gärna in på olika katthem i Sverige, de behöver familjer till katter för tillfället, katter behöver nya hem!

En kväll när jag och malin var ute oc kollade på olika hemsidor efter katter så gick vi in på kristinehamnsdjurskydd för att kolla. Vi satte oss och läste om olika katter men stannade upp vid Josefina. En kattunges historia som gör mig mörkrädd. Skaffar man djur ska man ta hand om dem! Blev så arg och ledsen för kattens skull när jag läste artikeln. Jag tycker att det är viktigt att ta upp historier som dessa för vi har skyldighet att ta hand om djuren vi skaffar.
Josefina har ett hem nu men här är hennes historia:

Lilla Josefina kom till Djurhemmet söndagen den 17 januari och var då mycket illa däran. Hon hade iakktagits av en lokalbo under ett par veckor i Väse men inte gått att infånga. Vintern hade inte varit snäll mot lilla Josefina så på söndagen satt hon där i en snödriva allt för svag och medtagen för att kunna röra sig. Hon var skinn och ben. Hennes öron var förfrusna och såg ut som små krusiga kålblad.De måste värkt något fruktansvärt. Hon var rejäl förkyld och hennes ögon var helt igenlimmade av ögoninfektion och pga av detta hade hon ingen möjlighet att längre söka föda och satt där i snödrivan och väntade på döden.

Josefina är troligen född på sensommaren och hur hon blivit hemlös vet vi inte och kan endast spekulera. Hon togs till Karlskoga veterinärklinik där det konstaterades att hon bara vägde kring 900gr. Josefina fick en grundlig undersökning och fick mediciner som skulle hjälpa henne att tillfriskna. Eftersom hon var för svag för att själv äta eller dricka så gav personalen henne medicin, vatten och mat med hjälp av spruta de första dagarna. Josefina blev tillsedd med mat, dryck och medicin varje timma. De första dagarna var det kritiskt om hon skulle orka men tillståndet förbättrades hela tiden. Den 20/1 tog hon sina första stapplande, vingliga steg och försökte att slicka på lite mat på ett fat men orkade inte tugga. Hennes ögon var rejält infekterade och varade men rengjordes regelbundet så hon kunde öppna dem. Josefina försökte spinna, trots sin svåra förkylning och till och med stryka sig mot personalen. Trots att hon knappt kunde stå på sina ben.Vi kan därmed konstatera att Josefina med största sannolikhet en gång haft ett hem och kontakt med människor. Josefina är ett typexempel på det plågsamma öde de flesta hemlösa katter går mot om de inte blir omhändertagna. Den 22/1 började Josefina att äta och dricka själv.Hon gick på sin låda och kissade. Hon orkade till och med leka med en liten tygmus. Den 25/1 började vi se att Josefina orkar putsa sig och hon fick äntligen igång sin mage.Diarré i början. Hon var ännu väldigt förkyld och hennes ögon var fortfarande infekterade. Hon var ännu svag och trött och vilade ofta på sin fårskinnsfäll under mjuka filtar.

Den 26/1 fortsätter Josefina att förbättra sitt allmäntillstånd och även om hon fortfarande var skinn och ben och mycket svag så hade hon definitivt fått livskraft och glädje tillbaka. Hon njöt av att kunna äta och sträcka ut sig på mjuka filtar. Hon spann och strök sig mot besökare i karantänburen och protesterade när hon fick den "uschla" ögonsalvan. Den 28/1 avslutades medicineringen för Josefina förutom ögonsalvan som hon fick tåla ett tag till. Hon har började gå upp i vikt och hennes allmäntillstånd förbättrades stadigt.Förkylningen hade hon fortfarande men den var på bättringsvägen. Hon åt med god aptit, var nyfiken, lekfull och social även om hon ännu fortfarande lätt blev trött och vilade mycket. Den 4/2 upphörde vi med ögonsalvan eftersom Josefinas ögon blivit i det närmaste återställda. Visade sig sedan att Josefina fick börja på nytt med behandling för sina ögon men att de, efter ytterligare medicinering och veterinärbesök med skrapning av hornhinnan,nu är fullt återställda. Till veterinärens förvåning och mycket glädjande har Josefina inga bestående ögonskador.

Den 8/2 kunde vi berätta att hennes päls blivit jättefin och att hon stadigt gick upp i vikt. Den svåra förkylningen var nästan helt borta. Hennes ögon var fina och klara. Hennes öron som blev förfrusna hade en hel del död vävnad som togs bort av veterinären när Josefina var på en grundlig hälsokontroll. Nu är hennes små öron bara stumpar så någon öronmärkning kan det aldrig bli tal om. Det får bli chipmärkning istället. Hon fick för säkerhets skull också en ny antibiotikakur. Även om Josefina fortfarande var lite tunn och underviktig så mådde hon så mycket bättre.Hon blev lätt trött och vilade mycket men blev piggare för var dag. Josefina blir nog aldrig en stor katt pga av undernäring när hon fortfarande växte men hennes livsglädje är det inget fel på. Många underbara människor har hört av sig och erbjudit sig att adoptera lilla Josefina. De har donerat både pengar, mat och saker till henne. Det par i Väse som först hittade Josefina och räddade henne ur snödrivan adopterade lilla Josefina. Josefina fick komma till sitt nya hem den 25/2/10. Där kommer hon att få ett underbart hem där hon kommer att bli väldigt ompysslad och dessutom får två kattkompisar. TV4 och NKP gjorde reportage kring Josefina när hon lämnade Djurhemmet.Vi har länkar till båda reportage under vår Aktuellt spalt.

http://www.djurskyddetkristinehamn.se/index.php?id=4

en liten bild på henne.

Det är hemskt och oförlåtligt !!