En riktigt djup dag ..
Vet inte , har varit djupt inne i mig själv idag, låter väl helt korkat men jag känner att jag bara sitter som tänker och tänker... var efter samtalet med Ewe förut, började ransaka mig själv lite om vissa saker. hmm , sitter nu och bara lyssnar på ballader och känner mig lugn , ett inre lugn, samtidigt som det är stressande att tänka på vissa saker.
När är man redo att ta ett steg längre ? att verkligen ge sig själv till någon annan, till 100 procent? Kan man någonsin bli redo? Är det så att det förflutna har med det att göra, saker som har sårat som sätter sig som murar för den egna lyckan? Om rädslan finns där borde man då ignorera dettta och följa sitt hjärta ? Jag är inte redo, inte än, det kommer det är jag säker på, men inte nu, har så svårt att släppa garden, att släppa en en person helt i mitt liv, det är ett för stort steg just nu. När blir man redo att ge av sig själv ?
Är det så att man inte klarar sig utan någon vid sin sida ? att paniken kommer när ensamheten dyker upp... Är inte vi människor starka ensamma? Jag tror att man alltid behöver någon, familj, vänner, kille/tjej. Vi är för sociala för att leva ensamma, nu pratar jag inte för alla för vi är individer, helt olika.
Ja ni hör ju själva , haha djupa samtal med mitt eget huvud!
Kommentarer
Postat av: Mimo
Vad lustigt förresten, jag satt också och var djup igår, hade exakt samma tankar som du skrivit ner. Att vara rädd är väl naturligt, men jag tycker inte att det ska vara ett hinder för att nå dit man vill eller få det man vill ha. Det är inte lätt att ignorera känslan när man blir rädd, men man måste försöka, försöka se till allt som är positivt. Man får inte lägga krokben för sig själv.
Endast tiden kan utvisa om man gjort rätt beslut, jag tror på att följa hjärtat i alla lägen. Man måste riskera något för att vinna :-)
Trackback
